Alla bilder på denna blogg är copyright Norrbottens museum
.jpg)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Bebyggelseantikvarie Lina Karlsson & fotograf Daryoush Tahmasebi
Ett arkitektoniskt minne
Vi som bloggar för Gökungen
Bebyggelseantikvarie Lina Karlsson & fotograf Daryoush Tahmasebi
Läs om Gökungen
Fastighet: Gökungen 1
Arkitekt: Bo Cederlöf
Uppförd: 1956 för Sveriges Kreditbank
Runt årsskiftet 2006-2007 höjdes på olika håll röster för att behålla Gökungen i centrala Luleå. Responsen uteblev dock och rivningarna började som planerat i januari 2007. Intresset för den mindre park som kommer att anläggas på tomten var och är däremot svalt. Platsen är långt ifrån ett parkideal och finns inte Luleås stadspark på andra sidan gatan? Världen står frågande inför behovet av en frimärkspark vid stadshuset. Gökungen uppfördes som arkitektonisk komplementbyggnad till stadshuset, allt efter stadshusarkitektens intentioner. Bo Cederlöf var nämligen också arkitekten bakom Luleå stadshus som efter ett par års byggnation stod färdigt 1957.
Den forna bankbyggnaden hade en genomtänkt och intressant utformning, ett gediget utförande i påkostade material och god anpassning till platsen. Den representerade en brutalistisk modernism med slutna, asymmetriska fasader, stram, geometrisk komposition och massivt uttryck. Stilen var sparsamt representerad i Norrbotten och Gökungen 1 betraktades därför som betydande för stadens mångfald.
Under perioden som föregick rivningen gick åsikterna om Gökungens skick isär. Under rivningen konstaterades att grundskicket var gott. Material som marmor, teak och koppar flödade ner i rivningscontainern. Ett helt uttjänt rörsystem hade kunnat åtgärdas utan större problem bara viljan funnits. Och pengar förstås. Men en rivning är även den långt ifrån gratis. Att riva en väl fungerande konstruktion innebär också ett resursslöseri som rimmar illa med vår samtida strävan efter att uppnå ett hållbart samhälle.
Många har i olika sammanhang besökt Gökungen. Efter Kreditbanken flyttade ut har Luleå kommun haft förvaltningar här och diverse andra verksamheter har huserat i byggnaden. Bland dessa kan nämnas Invandrarverket och Luleå Resebyrå.
Med förlusten av en byggnad följer mycket annat. Luleå innerstad har en tydlig rutnätskaraktär med regelbundna kvarter. Att då riva en byggnad i ett kvartershörn, innebär att stadsstrukturen bryts upp och blir otydlig.
Byggnader med låg exploateringsgrad lever farligt idag. Våningshöjder och kvadratmetrar granskas med lupp. Är ett innerstadsområde dåligt utnyttjat börjar någon genast räkna på den förlust det innebär. Och siffror har makt. Men dessa byggnader behövs. På samma sätt som de riktigt höga, riktigt stora komplexen också är viktiga. Förutsättningarna för en rik och intressant stadsmiljö är mångfald, variation och kontrast. Mellan dimensioner, material och kulörer. Mellan tidsperioder, funktioner och stilar. Pluralismen berikar. Därför är det sorgligt att byggnader som bidrar till detta försvinner. Homogenitet är enkel men heterogenitet omöjlig att skapa. Den blir och är. En karaktär tar länge att bygga upp men raseras snabbt.
Copyright
Alla bilder på denna blogg är copyright Norrbottens museum
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar